Innehåll
- 1. Vem föreslår en ny statsminister?
- 2. Vem beslutar om häktning?
- 3. Hur blir man nämndeman?
- 4. Vem får läsa myndigheternas handlingar?
- 5. Vilken är inte en facklig organisation?
- 6. 1918 eller 1921?
- 7. EU eller Europarådet?
- 8. Vad hände 1860?
- 9. Sedan när är nationaldagen ledig?
- 10. Vem bestämmer kommunalskatten?
- Mönstret bakom de svåra frågorna
- Vanliga frågor
- Källor
1. Vem föreslår en ny statsminister?
När en ny statsminister ska utses, vem lämnar förslaget som riksdagen röstar om?
- a) Kungen
- b) Den avgående statsministern
- c) Högsta domstolen
- d) Talmannen
Rätt svar: d) Talmannen.
Talmannen leder riksdagens arbete. Hen pratar med partierna och lämnar sedan ett förslag. Riksdagen röstar om förslaget.
Fällan: Många tror att kungen gör det, eftersom kungen är statschef. Men kungen har ingen politisk makt. (Regeringsformen 6 kap. 4 §; Sverige i fokus s. 12–13)
2. Vem beslutar om häktning?
Vem beslutar att en misstänkt person ska häktas, alltså hållas inlåst under en längre tid?
- a) Polisen
- b) Kriminalvården
- c) Åklagaren
- d) En domstol
Rätt svar: d) En domstol.
Fällan: Två ord som liknar varandra. Anhålla = åklagaren beslutar (kortare tid). Häkta = domstolen beslutar (längre tid). Polisen kan gripa en person. (Sverige i fokus s. 18)
3. Hur blir man nämndeman?
Hur blir någon nämndeman?
- a) Partierna nominerar och fullmäktige väljer
- b) Personen söker jobbet som anställd hos Polisen
- c) Personen väljs ut av åklagaren inför varje mål
- d) Personen måste vara utbildad jurist
Rätt svar: a) Partierna nominerar och fullmäktige väljer.
Nämndemän är vanliga människor som dömer tillsammans med domaren i tingsrätten. De nomineras av de politiska partierna och väljs av fullmäktige.
Fällan: Det låter konstigt att politiska partier har med domstolen att göra. Men nämndemännen ska representera allmänheten. De är inte jurister. (Sverige i fokus s. 19; rättegångsbalken 4 kap. 7 §)
4. Vem får läsa myndigheternas handlingar?
Vem har rätt att ta del av en myndighets allmänna handlingar som inte är hemliga?
- a) Bara journalister
- b) Bara svenska medborgare
- c) Vem som helst
- d) Bara de som har ett ärende hos myndigheten
Rätt svar: c) Vem som helst.
Det kallas offentlighetsprincipen.
Fällan: Materialet tar journalister som exempel. Därför väljer många a). Men rätten gäller alla. (Sverige i fokus s. 20)
5. Vilken är inte en facklig organisation?
Vilken av dessa är INTE en facklig centralorganisation?
- a) LO
- b) TCO
- c) SACO
- d) SKR
Rätt svar: d) SKR.
SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) företräder arbetsgivare. LO, TCO och Saco företräder arbetstagare.
Fällan: Ordet INTE. Läs alltid frågan två gånger när det står INTE. (Sverige i fokus s. 28)
6. 1918 eller 1921?
Vilket år beslutade man om allmän rösträtt för både kvinnor och män?
- a) 1909
- b) 1921
- c) 1918
- d) 1865
Rätt svar: c) 1918.
Fällan: 1918 = beslutet. 1921 = det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta och kunde väljas. Läs om frågan gäller beslut eller val. (Sverige i fokus s. 33–34)
7. EU eller Europarådet?
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) hör till en europeisk organisation. Vilken?
- a) Europarådet
- b) Nordiska ministerrådet
- c) Europeiska unionen
- d) Förenta nationerna
Rätt svar: a) Europarådet.
Fällan: Europarådet (från 1949) arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati. Det är inte samma sak som EU. Båda namnen börjar med «Europa». (Sverige i fokus s. 39)
8. Vad hände 1860?
Vad hände år 1860 när det gäller religionsfriheten i Sverige?
- a) Staten och Svenska kyrkan skildes åt
- b) Den första moskén i Sverige byggdes
- c) Religionsfrihetslagen gav alla full frihet att välja religion eller ingen religion
- d) Det blev tillåtet att lämna Svenska kyrkan för ett annat kristet samfund
Rätt svar: d).
Fällan: Religionsfriheten kom i tre steg: 1860 (lämna kyrkan, men bara för ett annat kristet samfund), 1951 (religionsfrihetslagen – full frihet), 2000 (staten och kyrkan skiljs åt). Alla tre årtal finns bland alternativen. (Sverige i fokus s. 42)
9. Sedan när är nationaldagen ledig?
Sedan när är nationaldagen en helgdag då många är lediga från arbetet?
- a) Sedan 1523
- b) Sedan 1809
- c) Sedan 1921
- d) Sedan 2005
Rätt svar: d) Sedan 2005.
Fällan: 1523 och 1809 förklarar varför vi firar den 6 juni (Gustav Vasa valdes till kung och en ny regeringsform kom). Men dagen blev en helgdag först genom en lagändring som gäller från 2005. (Sverige i fokus s. 46; lag (1989:253) om allmänna helgdagar)
10. Vem bestämmer kommunalskatten?
Vem bestämmer hur mycket invånarna ska betala i skatt till kommunen?
- a) Sveriges riksdag
- b) Skatteverket
- c) Kommunen själv
- d) Regionen
Rätt svar: c) Kommunen själv.
Fällan: Skatteverket tar in skatten, och riksdagen beslutar om den statliga skatten. Men varje kommun bestämmer sin egen skattesats. (Sverige i fokus s. 31)
Mönstret bakom de svåra frågorna
| Fälla | Exempel | Så undviker du den |
|---|---|---|
| Två begrepp som liknar varandra | anhålla/häkta, EU/Europarådet | Lär dig par: vem gör vad? |
| Två årtal för samma sak | 1918/1921 | Fråga dig: beslut eller genomförande? |
| Ordet INTE | Facklig organisation | Läs frågan två gånger |
| Exemplet blir regeln | Journalister och allmänna handlingar | Gäller det alla eller bara exemplet? |
| Symbol eller makt? | Kungen och statsministern | Kungen har ingen politisk makt |
Hur många hade du rätt?
Vårt gratis övningsprov har ännu fler frågor av den här typen – de svåraste i vår frågebank.
Vanliga frågor
Är det här riktiga frågor från medborgarskapsprovet?
Nej. Det är Teorihusets egna övningsfrågor. UHR publicerar inte provfrågorna, och provet omfattas av provsekretess. Våra frågor bygger på Sverige i fokus och svensk lag.
Var hittar jag UHR:s egna exempelfrågor?
UHR har publicerat fem exempelfrågor på sin sida om medborgarskapsprovet, under «Exempel på provfrågor».
Varför fastnar så många på årtalen?
För att alternativen ofta innehåller flera riktiga årtal för liknande händelser. Lär dig vad som hände varje år, inte bara siffran.
Hur övar jag bäst på svåra frågor?
Gör frågor på tid, läs förklaringen efter varje fel och skriv ner fällan. Repetera sedan just de skillnaderna.
Källor
Fakta i guiden kommer från lagtext, UHR och Migrationsverket och är kontrollerade 31 oktober 2026. Regler, datum och avgifter kan ändras — kontrollera alltid på uhr.se och migrationsverket.se.
- UHR: Sverige i fokus (pdf), korrigerad 2026-08-10
- UHR: Exempel på provfrågor
- Riksdagen: Regeringsformen (1974:152), 6 kap. 4 §
- Riksdagen: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar